Sex åsikter om höstlovet

teacher-tired

Regeringen
Vecka 44 är ett ypperligt tillfälle för oss att driva igenom en av våra största satsningar på skolan någonsin. Vi ändrar namnet höstlov till läslov, och det helt utan kostnad. Kan de små inte läsa efter en sådan reform, då finns inte mycket mer att göra.

Kommunen
Bra tillfälle att ge pedagogerna ytterligare utbildning i Webnet 2.0. Datasystemen är grunden för alla god pedagogik. Några höstlov till och sedan bör de flesta lärare ha en motsvarande teknisk ingenjörsutbildning. Tråkigt bara att hälften av alla som påbörjade utbildningen ifjol har slutat.

Lärarna
Ett tillfälle till återhämtning där möjlighet finns att slicka såren, få ned pulsen och bygga upp psyket igen. Visst många dagar den veckan är av kommunen uppbokade med diverse aktiviteter. Men tempot är lugnare och luncherna längre än 20 min.

SKL
Vi vet att det förekommer att vissa lärare är lediga både en och två dagar denna vecka. En del dagar kan till och med vara kompbara. Bedrövligt. Att de inte behöver undervisa är bara det i sig ett elände. När pedagogerna sitter och latar sig på konferenser denna vecka ska de veta att det är på skattebetalarnas bekostnad.

Föräldrarna
Lov? Ingen fara, vi har ju fritids. Lovet stör inte vår vardag nämnvärt.

Självpåtagna experter
Ska lärarna ha lov nu igen. De har ju nyss haft 20 veckors sommarlov. De sitter och lipar i lärarrummet över att alla inte får högre lön samtidigt som de ständigt är lediga. Nä, nu blir det till skriva ännu intellektuell ledare i Expressen om den förtappade lärarkåren. Vi som kan något om skolan är skyldiga att sprida vårt kunnande.

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

4 tips för lärare som inte fick lärarlönelyftet

man-falling-350x

Dela aldrig en planering, god idé eller en Treotub med en kollega. Kollegialt lärande som förr var ett av de trendigaste modeorden inom skolan är totalt ute. Din närmaste kollega är din närmaste konkurrent. Ett krokben lönar sig mer än en klapp på axeln.

Presentera dig för din chef. Rektorn har ett extremt pressat schema med en kalender mer fullspäckad än tysk julkorv. Både personalstyrkan och personalomsättningen är stora. Förvänta dig inte att din chef känner dig eller dina kvalifikationer väl. Se till att rektorn träffar dig minst lika ofta som hen träffar kommunens ekonomer. Berätta gärna lite om dig själv och dina lärargärningar nästa gång ni springer ikapp i korridoren.

Tryck i dig några extra doser magsårsmedicin och smärtstillande. Kliv upp en timma tidigare och släpa dig till jobbet före alla andra. Självklart stannar du kvar efter dagens sista möte. Lär dig hur skolans larm fungerar. Det ger dig tillgång till kopieringsmaskinen 24 timmar om dygnet. Familjeliv? Du lär känna barnen på sommarlovet och det går alltid att skaffa en ny partner.

Ta på dig skolutvecklande uppgifter och alla andra uppgifter som kommer din väg. Ju fler desto bättre. Se gärna till att dina nyvunna arbetsuppgifter tydligt dokumenteras. Det får inte finnas några tvivel om vem som står bakom de storslagna projekten.

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hur viktig är skolan egentligen? Google räcker väl?

121101143827980

Fyller verkligen skolan en funktion i ett samhälle där Google finns i var mans ficka? Har inte utbildning spelat ut sin rätt när personlig utveckling räknas i likes på Facebook?

Vem tycker att skolan är viktig?

Kommunerna
Skolan är viktig för våra finanser. Ett svart outtömligt hål i den kommunala plånboken kan tyckas. Men när ekonomin kärvar är det inte dumt att ha skolor att ta av. Inget är så hälsofrämjande för den kommunala ekonomin som ett rejält köpstopp eller ett par skolnedläggningar.

Riksdagspolitikerna
Skolan är naturligtvis viktig för oss. Vinn skoldebatten och du vinner massor av röster. Det är idiotsäkert att genomföra reformer i skolan. Blir det fiasko skyller vi på kommunerna. Blir det succé… Ja, vi inte riktigt vad som händer då, men vi tar på oss ansvaret.

Sveriges Kommuner och Landsting
Nog är skolan en viktig punkt på agendan. En surdeg som vållar oss stora bekymmer. Ända sedan vi tog över från staten har vi aktivt försökt förminska lärarkåren och deras uppblåsta egon. Visst har vi lyckats reducerat både skolan och lärarkårens betydelse men mycket återstår. Än är skolan viktigt.

Riskkapitalisterna
Viktig? Skämtar du? Titta i vårt senaste bokslut så ser hur viktig skolan är för oss. Inget annat affärsområde ger så bra marginaler som skolan. Stora vinster och inga risker. Skolan ger oss fina siffror i resultatrapporterna. I kombination med räntesnurror och utländska bankkonton är skolan vår viktigaste inkomstkälla.

Föräldrarna
Skolan är viktig. Vem skulle annars passa våra barn, och till det priset? Visst är det lite jobbigt när det tjatas om läxor och krav. Sen kan man tycka att föräldramöten och utvecklingssamtal kan vara lite onödiga. Veckobreven räcker gott och väl.

Eleverna
Skolan är självklart viktigt. Faktiskt det viktigaste efter fotbollsträning, tv-spel, snapchat, kompisar, husdjur, Thailandsresa, tv-serier, filmer och fredagsmys.

Lärarna
Viktig? Den upptar ju hela min vakna tid och alla annan tid. Finns det något annat än skola?

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

4 utbildningar lärare inte klarar sig utan – glöm Fridolins kunskapslyft!

wallads04

Hantering av hot och våld
Glöm de rosenkindade barnen i Bullerbyn som på sin höjd kittlade Kerstin på Sörgården. Verklighetens skolgård är betydligt brutalare. Du förväntas använda din kropp som sköld mot allehanda våldsutbrott. Agerar du inte hugger skolinspektionen. Agerar du riskerar du att göra fel och då hugger också skolinspektionen. Få lärare vet hur man hanterar våld från elever och hot från skolinspektionen. Det krävs en vaktutbildning eller en militär närstridsutbildning på högre nivå.

Inkluderingens ädla konstart
Om inte inkludering är en konstart så är det i alla fall ett konststycke eller någon form av trolleri på gränsen till det övernaturliga. Tanken är förstås god, att alla elever ska vara med oavsett behov. Problemet är att när inkluderingsivern nådde de svenska klassrummen glömdes en liten detalj bort. Ingen talade om för lärarna hur det skulle gå till. Det krävs en utbildning som berättar hur en lärare ensam ska undervisa i en klass på 25 elever inklusive diverse bokstavskombinationer, diagnoser och alla andra barn med särskilda behov. Tobbes trollkarlsskola alternativt psykologprogrammet är att föredra. Och nej det räcker inte med att sätta in någon arbetslös ungdom som resurs. Ett omfattande kunskapslyft behövs.

Tröskelpedagogik
En lärare ska planera lektioner, genomföra lektioner och reflektera över lektioner. Fina ord du får med dig från dina akademiska studier. Tyvärr glömde de att påtala bristen på tid att göra just detta. Reflektioner gör du i realtid när dina elever sågar dina primitivt planerade lektioner genom ett huvudvärksbringande stök. Möten, dokumentation och ett it-system som aktivt jobbar mot dig gör att du måste planera dina lektioner i samma ögonblick du går över tröskeln till ditt klassrum. Minst 30 poängs universitetsstudier i tröskelpedagogik borde vara ett minimikrav för samtliga inom lärarkåren. 

Undvika sjukskrivning och en ohälsosam Treokonsumtion
En svår disciplin inom läraryrket. Hur undviker du att köra slut på nerver, ork och förstånd? Hur spänner man sina organisatoriska muskler och levererar ett kraftfullt nej när kalendern full? Hur prioriterar du bort arbetsuppgifter vars enda resultat är en rejäl huvudvärk? Hur upptäcker du väggen innan du träffar den på det brutala sättet som ger dig en långsjukskrivning? Lärarkåren är i akut behov av en utbildning där man får lära sig att rakryggat säga nej.

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

2 anledningar till varför 50 000 lärare slutat

herd_metality_urgency

Lärarbrist, lärarbrist, lärarbrist, fy vad trist. Det skulle kunna vara en dikt av Lars Norén. Inte för att den är svart som kaffe utan för att den är uppdiktad. Lärarbristen är en myt, ett stycke kvalificerat humbug, som de flesta svalt med hull och hår. Det kryllar av lärare. Problemet är att de inte är intresserad av yrket. De sysslar med annat. Det finns två och endast två anledningar till varför 50 000 lärare slutat. Och nej, pensionering är inte en av dem.

Oacceptabel arbetsmiljö
Arbetsgivarna sitter och kliar sig i huvudet när lärarna blir sjuka eller flyr yrket. De kan inte begripa varför ingen vill jobba utan pisspaus, planeringstid eller eget liv. Det finns ju kommuner som erbjuder både gratis kaffe och årskort på kommunens gym, och ändå sticker lärarna. Vad är det för fel? Skyhögt blodtryck, håravfall och sömnlösa nätter är väl inte så farligt? De har ju sommarlov.

Löneskämtet
Kommunerna har svårt att rekrytera lärare. Det söker ju inga på våra annonser, gnälls det lite var stans i landet. På oljeborrplattformar som ligger tiotals mil rakt ut i det kalla och stormiga Nordsjön är det aldrig svårt att rekrytera folk, trots dess belägenhet och hårda arbetsmiljö. Anledningen kan vara att de erbjuder lite mer än ett litet nätt lönebidrag, årskort på gymmet och reducerade priser vid kaffeautomaten. Jo visst, lönerna har börjat stiga för några lärare, men bara för några. Det lönelotteri Fridolin har infört ser ju bra ut på papperet. Men fortfarande står majoritet av lärarna med lön som inte på långa vägar är värdig en akademiker med studielån, stort ansvar och tuff arbetsmiljö.

50 000 lärare låter rätt mycket. Kan det stämma? Det går säkert att räkna hit och dit och kors och tvärs. Enligt skolverket har 50 000 lärare lämnat yrket. 

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Lönepåslag

via GIPHY

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

7 svar du aldrig får höra på ett utvecklingssamtal

meaningmarks

-Men han måste ju få försvara sig!

Absolut. Vi tillämpar ju anarki på vår skolgård. Öga för öga, tand för tand. Vi tror på den starkes rätt. Det handlar om vem som slår först och hårdast. Demokratiska värden, skollagen och allmän snällhet är inget vi står för.

– Jo, men… din son kastade faktiskt en sten i huvudet på en annan elev. Det är väl kanske lite väl…

– Ja just det, och vad hade den andra eleven gjort? Varför pratar ni inte med hans föräldrar? Va!

Ja vad gjorde den lille arme pojken din son för ont? Han råkade ta fel spade. Självklart är en sten i huvudet proportionellt försvar. Det är väl det minsta man kan räkna med. Tänkte faktiskt själv dra iväg en sten i huvudet på honom. Nu behövde jag ju inte det eftersom er son så rådigt löste situationen. Och självklart pratar vi inte med de andra föräldrarna. Bulan, blodet och hjärnskakning är väl tillräcklig information.

– Jo, det klart vi pratar med hans föräldrar, men nu är det er son det gäller och det vore bra    om…

– Så då är det alltså okej att min lille son blir kränkt? Är det så? Det undrar jag verkligen om det är sanktionerat av rektorn?

Självklart har skolan brustit i sina rutiner. Det ska inte upprepas. För att  din son inte ska känna sig kränkt kommer han i fortsättningen att alltid få som han vill, gå före i matkön och kalla mig för idiot. Vi tar alltid sådana här kränkningar på största allvar.

– Jo, alltså…

– Och rektorn, varför svarar han inte? Han är skyldig att svara föräldrar! Han är skyldig att se till att min son inte blir kränkt! Tro inte att jag inte kan skollagen!

Prata med rektorn? Vem tror han att han är, skolinspektionen? Audiens med rektorn kräver nog lite mer än en sten i huvudet. 800 elever, 1600 föräldrar och lika många möten. Glöm det!

– Men då så, det var ju bra att vi fick prata ut om det här.

– Va! Vi kommer naturligtvis att gå vidare med detta! Vi får helt enkelt omvärdera vårt skolval!

Gå vidare? Vart då? Skolinspektionen, utbildningsministern, kungen? Jag skulle också vilja gå vidare. Kanske ett nytt liv någon annanstans. Långt bort från stenkastande barn och lättkränkta föräldrar.

– Jo, jag förstår. Det är synd att…

– Det finns fler skolor.

Ja, det gör det säkert. Men det får nog bli i någon skola i det ockuperade Irak om ni ska hitta någon skola som accepterar stenkastning. De undervisar säkert i ämnet. Och nej vi kommer inte att sakna skolpengen. Den täcker inte på långa vägar upp alla samtal och all dokumentation som rör din son. Rena vinstaffären för oss.

– Men vad bra då säger vi det. Ha en forts…

– Säger vadå? Vi har inte kommit någon vart. Det här mötet har inte haft något som helst resultat. Som vanligt! Adjö!

Inget resultat? Det gav mig pappersjobb, tidsbrist och huvudvärk. Det är inga dåliga resultat.

– Ja, men då så, då ses vi.

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

5 saker som föräldrar inte bör göra, och 5 saker de bör göra!

helicopter-parents

Ditt barn blir frustrerad, bryter ihop och river sönder läxan. Gångertabellerna bråkar och känns som ett Mount Everest i snöstorm

Du bör inte göra ditt barn till en martyr över mänsklighetens alla läxplågor genom att filma sammanbrottet, lägga ut det på Facebook och ondgöra dig över den upplevda akademiska inkompetensen inom skolan. För att lugna nerverna bör du inte skälla ut rektorn, verksamhetschefen och alla som någon gång haft en anställning inom barn- och utbildningsnämnden.

Du bör stötta ditt barn genom grundliga samtal om framgångens smala och krångliga väg som kantas av ideliga motgångar. Att inte kunna är inte farlig, och det är ibland riktigt jobbiga uppförsbackar för den som vill lära sig något. Hjälper det inte kan du alltid prata med ditt barns lärare, gärna innan du anmäler till skolinspektionen.

Ditt barn har glömt en läxbok, en gympapåse eller frukten.

Du bör inte ställa in morgonens möte med din chef, köra 90 km/h genom bostadsområdet och slå ditt personbästa i skolgårdslöpning för att hämta ditt barns glömda pinaler.

Du bör lugnt åka på jobbet i förvissningen om att ditt barn med största sannolikhet kommer att klara skoldagen utmärkt utan sin gympapåse. Att missa gympan eller frukten är ingen höjdare men det ger en lärdom om bättre förberedelser till nästa dag. Curling är en OS-gren inte en föräldradisciplin.

Ditt barn har blivit kränkt å det grövsta i kön till matbespisningen. En av klassens vildskinn tränger sig förbi och tar mat före.

Du bör inte skicka anmälningar till höger och vänster, skälla ut rektorn och aktivera kommunens krisgrupp.

Du bör prata med ditt barn och ta reda på hur hen mår. Visar ditt barn tydliga tecken på välbefinnande går du vidare i livet. Mår ditt barn inte bra, kontakta läraren. Händer det ofta pratar du med lärare och rektor.

Ditt barn kommer hem med mediokra betyg som inte riktigt motsvarar dina förväntningar. Ditt barn har ju trots allt dina gener och din uppfostran.

Du bör inte fråga vad lärare, rektor och samhället gjort för uppoffringar för ditt barns bristande akademiska framgångar. Lika lite som du bör hota om byte av skola, massmedial uthängning och skolinspektionen.

Du bör räkna till tio baklänges på ett minoritetsspråk. När du lugnat ner dig bör du sätta dig in vad som krävs för önskat betyg och fråga dig själv och ditt barn vad ni gjort för uppoffringar för att nå betyg av de bättre bokstäverna. Naturligtvis kan brister förkomma på skolan, men ta reda på detta innan du drar igång ett socialt mediedrev på Facebook.

Du upptäcker att ditt barn undervisas av outbildade lärare.

Du bör inte obekymrad sjunka ned i soffan med näven nedkörd i en chipspåse framför Paradise Hotel, även om ditt barn verkar trivas med den nya vikarien. Att de nästan är lika gamla och förmodligen har samma intressen betyder inte att ditt barns väg till universitetsstudier är säkrade.

Du bör bli rasande arg på politikerna vars styre har skapat ett skolsystem som lärare flyr ifrån. Du bör protestera utanför kommunhuset, demonstrera på gatorna och skriva insändare. Ge dig upp barrikaderna, kämpa tillsammans med andra föräldrar och kräv lärare för ditt barn. Godta inte att ditt barn utbildas av någon arbetslös ungdom som har slut på stämpeldagar. Det är ditt barns framtid det gäller!

 

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Har storleken betydelse? 9 åsikter om klasstorlek

untitled-1

Gör klasstorlek skillnad? Finns det någon gräns för hur många barn/elever det går att trycka in i ett klassrum? Det beror förstås på vem du frågar.

Frågar du…

…SKL: Gruppstorlek har stor betydelse för den kommunala plånboken. Ju större grupp desto mer skattepengar kan sparas och läggas på annat, viktigare saker. En lat och inkompetent lärare lär nog inte lyckas oavsett gruppstorlek.

…Kina och Korea: Ingen lärare kliver upp ur sängen för att undervisa klasser under hundra elever. Stöpa elever i samma form görs inte i halvklass. Likriktad och karaktärsdanande undervisning kräver stora grupper.

…EU: Hmm… Få se nu, max nio hönor per kvadratmeter, en kalv kräver minst en kvadratmeter och ett barn…Nä, här finns begränsningar.

…forskningen: -Klasstorlek påverkar kunskapsresultaten.
-Nonsens, klasstorleken har ingen som helst betydelse.
-Det har det visst det.
-Ge tillbaka min spade.
-Det är min spade.
-Får jag inte min spade kastar jag sand.

…politiker: -Vi minskar barngrupperna till 20 elever per klass, bara ni röstar på oss. -Fast vi sänker till 15 elever.
-Röstar ni på oss får ni 5 elever i varje klass plus att vi bjuder alla på en kanelbulle.
-Finansiering? Vallöften behöver man inte finansiera.

…rektorer: Klasstorlek, har inte tid att fundera på det. Belysningen på parkeringen är trasig igen, ny upphandling av städet är på gång, sandlådan ska inspekteras, kökspersonalen informeras och blanketter för fönsterputsning ska fyllas i.

…skolverket: Bara det finns papper på allting kan klasserna se ut hur som helst. Det finns inget som är så välgörande för elevers väl och ve än en välfylld pärm. Vi skickar några pocketböcker med riktlinjer för dokumentation i större klasser.

…rörmokare, taxichaufförer och alla andra självutnämnda experter: Gruppstorlek? Vad är problemet? Det är bara att slå näven i bordet och riva i. Hade vi inte haft fullt upp med att kröka rör och köra kunder hade vi styrt upp skolan för länge sedan.

…Lärare: Vi tycker att…

Vad har lärare med saken att göra?

Om du någonsin har knutit skridskor i en förskoleklass, skrivit IUP i en trea eller rättat nationella prov i en nia vet du att klasstorlek har betydelse.

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

5 saker du inte fick lära dig på lärarutbildningen!

2126472684_2f580d5247_b

Lärarutbildningen är gedigen och av god kvalitet men det är några saker den medvetet eller omedvetet missar i sin mission att fostra kommande pedagoger.

Träna upp blåsan
Att kunna hålla sig är en viktig förmåga. Tillfälle ges sällan under dagen och dagen kan vara obarmhärtigt lång. Se till att vara ordentligt tömd innan arbetsdagen börjar, drick inte vatten i onödan och fyll hellre en liten kopp med starkt kaffe än en stor med kaffeblask.  Om du nu nödvändigtvis måste gå; glöm inte ta med en kaffekopp, dator och lite rättning.

Ät snabbt
Vare sig du äter med elever eller inte är tiden för lunchintag kort. Behöver du skala potatis eller bena en fisk är det mer eller mindre kört. Tuggad mat är överskattad, kall mat går ner fortare och smörgåsar går att äta i farten. Har du tur serveras överkokt pasta med någon tunn skinksås. Då finns möjligheter för en kopp kaffe efteråt.

Skollagen ska snarare ses som en rekommendation än ett påbud
Ingen annanstans är svensk lag så svag som i skolan, norrländsk glesbygd inräknat. Visst, ambitionen att följa lagen finns där men det som ytterst styr skolan är pengar, pengar och pengar. Du har friheter att styra över din undervisning så länge du håller dig till ekonomins råmärken. Det är inte elevers behov som styr resursfördelning eller stödinsatser, som lagen föreskriver. Nä, det är kronor och ören som styr, ingenting annat.

Högt blodtryck, håravfall och sömnlösa nätter är inte ett sjukdomstillstånd.
Det får räknas in som kvitton på hårt arbete. Dock räknas det inte in i lönesättningen. Du måste själv se till att klara livhanken eftersom ingen annan märker när du haltar. Faller du ifrån finns det alltid någon arbetslös ungdom som kan ta din plats. Ta hand om dig!

Planering av lektioner – gärna, men inte inom din arbetstid
I utopins vackra värld, som målas av verklighetsfrånvända låtsasforskare, föregås varje lektion av seriös och omfattande planering med lokala pedagogiska planeringar i fyrfärgstryck. Verkligheten sopar undan alla tankar på en gedigen planering. Tröskelpedagogiken är en realitet du bör smärtsamt bör acceptera, åtminstone om du har ett liv utanför klassrumsdörren. P.g.a. möten, administration och krånglande datorsystem får du finna dig i att panikbläddra i matteboken 30 sekunder innan lektionen börjar.

Sitt inte och tjura i fikarummet! Häng med i snacket. Följ Skrivbordspedagogen på Facebook!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar